Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs.Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys.Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Objective: The study will identify where conflicts between SMEs and the Annual ReportsAct exists to find out if there is a need for adaptation of Swedish accounting to achieveinternational comparability.Method: A descriptive method was used to make the regulations in IFRS for SMEs and ÅRLequivalent and to observe the differences between the regulations a comparative method wasused. After this the conflicts could be sorted out with the help of the former so called ?IASinvestigation?.The conflicts and differences then were categorized into the approach theyrelated to, withFrame of reference: The frame for the study is recognition and valuation for collecting andanalysing the data. The approaches are presented for the balance sheet and income statementapproaches as they form the basis for analysis. Annual Reports Act, the EG-directives and theK3-projects are described as they have a central role in the background to the study andfurther understanding of the data.

SAMMANFATTNINGTitel:K3 ? En uppsats rörande argumenten som förts kring regelverketNivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi: RedovisningFörfattare:Matilda Larsson och Henriette SletbakHandledare:Arne FagerströmBiträdande handledare:Peter LindbergDatum:Maj 2013Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva hur argumentationen har förts under utvecklandet av det nya K3-regelverk samt förklara vilka instanser som har ansetts viktiga i detta arbete. Samt vad Bokföringsnämnden bör tänka på i framtiden när de upprättar ett redovisningsregelverk.Metod:I denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att granska remissvar och argument från tidskrifter genom dokumentanalys. För att kategorisera argument som funnits i remissvaren och tidskrifterna har en metod för att finna mönster, utvecklad av Sarah Philipson använts.Resultat och slutsats:De argument som förts kring K3 har främst varit negativa då det har varit stora problem med både struktur och användarvänligheten. Mycket kritik har även riktats mot att regelverket avviker från IFRS for SMEs och svensk lag.

Små och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel på 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna är en viktig källa till finansiering för SMEs. På grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltäckningskrav på 8% till banker. Kapitaltäckningskravet skulle kunna täcka oförutsägbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn är en av de mest reglerade branscherna i världen. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svårigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försämra kreditvillkoren till SMEs.Syftet med uppsatsen är att beskriva bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs i nuläget, analysera och tolka hur Basel III kan påverka bankernas arbetssätt med kreditbedömning av SMEs, ge förståelse för hur Basel III kan påverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, på grund av ökade kapitaltäckningskrav.

Samhället står ständigt inför utveckling, en effekt av det är att redovisningen går mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning står inför utveckling har en vilja att förändra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning är införandet av fyra nya regelverk, däribland K3-regelverk som blir gällande år 2014. En förändring som införandet av K3-regelverket medför är krav på komponentansatsen för materiella anläggningstillgångar. Komponentansatsen innebär att en materiell anläggningstillgång ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder.

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking ? En Studie inom SMEs i Gävleborg.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jonsson, Cecilia KarmanHandledare: Tomas Källquist, Stig SörlingDatum: 2015 ? juniSyfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte använder sig av benchmarking. Vi ställer oss frågande till detta och menar att benchmarking kan användas på olika sätt, något som tidigare forskning förbisett. Vårt syfte är därmed att belysa hur benchmarking används inom SMEs, med utgångspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé.Metod: Utifrån vårt hermeneutiska synsätt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var ifrån tio olika små och medelstora företag (SMEs) i Gävleborg. Därefter jämförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vår analys och finna vårt bidrag.Resultat & Slutsats: Enligt vår studie använder sig SMEs, till skillnad från vad tidigare forskning påstår, i stor utsträckning av benchmarking.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning.

This thesis serves to examine how manufacturing SMEs consider outsourcing. Furthermore, we aim to identify the main characteristics and patterns for these types of companies that can explain their rationale in such a decision. The chosen method for this thesis is abduction and selected research approach is multiple case studies. Seven case studies have been conducted at EAB AB, Esbe AB, Hörle Automatic AB, Pelly Industri AB, SGV Industrier AB, Swede-Wheel AB and Wulkan AB. Our findings have illustrated that although traditional outsourcing theory provides a good platform for explaining the rationale behind outsourcing decisions in SMEs, we have identified additional considerations that SMEs, operating as 2, 3 or 4-tier suppliers towards OEM-corporations, make.

BakgrundFrån och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet.

Uppsatsens titel: CSR I SMEs ? En förklaring av motiv och effekter Seminariedatum: 2012-05-31Kurs: 4FE03E Examensarbete för civilekonomprogrammet 30hpFörfattare: Alexandra Edström och Anna PerssonHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran Aidemark Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, samhällsansvar, intressenter,SMEs, Triple Bottom Line, motiv, effekterBakgrund och problem: Teorierna kring CSR i SMEs är få och ofta motsägelsefulla. SMEs har dessutom en viktig påverkan på vårt samhälle, då de utgör den störstadelen av Sveriges näringsliv. CSR är ingen genväg till framgång utan effekterna kanbedömas först efter ett långsiktigt perspektiv, enligt Europakommissionen (2007)arbetar SMEs ofta med CSR utan att veta om det eller benämna det vid namn.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörden av CSR samtförklara motiven till och effekterna av CSR i SMEs.Metod: Vi har gjort en flerfallstudie på företagen Gnosjö Automatsvarvning AB,HangOn AB, Swede-Wheel AB och Sibes Metall AB. Vi har genomfört tvåsemistrukturerade intervjuer med två personer på respektive företag samt enfokuserad telefonintervju med respektive VD på varje företag.

The global market is becoming increasingly integrated and to keep up with growing competition and to achieve even greater success, companies expand to foreign markets. Previous studies have shown that the concept of psychic distance has an important impact on international performance regarding small and medium-sized enterprises (SME). The aim of our study is to provide the reader with a deeper understanding of how psychic distance influences export performance regarding Swedish SMEs. Through a single case study of a Swedish SME, we chose to research three different markets in three different continents. Our findings show that psychic distance influences export performance through export marketing strategy and active learning.

The SMEs? internationalization strategy?Foreign Market Entry Modes selection Title: 1st of June 2006 Date of the Seminar: Bus 809. Master thesis in international marketing Course: Han xiao Author: Ulf Elg, Associate professor, Lund University, Sweden Advisors: Ying Bin, Associate professor, Zhongnan University of Economics and Law, China. Guest researcher, Lund University, Sweden Internationalization, entry mode, SMEs, foreign market Keywords: The purpose of this study is to understand the internationalization process of the SMEs, and try to define the motives and internal factors impact their foreign market entry mode selection. Thesis purpose: This thesis is based on qualitative method using case study.

Foreign invested SMEs have recently become increasingly interested in China. The enterprises are in this report categorized as second wave companies since they follow the footsteps of previous pioneers, of which mostly were larger companies. The ambitions of the SMEs are either to sell products on the ever expanding Chinese market or to utilize the potential of low cost production for global markets. The existing literature is fragmented and solely based on the experience of larger companies. We believe that SMEs are facing new and different challenges, and thus a new generic theoretical frame work is desirable.

Foreign invested SMEs have recently become increasingly interested in China. The enterprises are in this report categorized as second wave companies since they follow the footsteps of previous pioneers, of which mostly were larger companies. The ambitions of the SMEs are either to sell products on the ever expanding Chinese market or to utilize the potential of low cost production for global markets. The existing literature is fragmented and solely based on the experience of larger companies. We believe that SMEs are facing new and different challenges, and thus a new generic theoretical frame work is desirable.